Ny riktning i livet

Jag har blivit så illa tvungen att ta en ny riktning i livet, som påverkar allt runt om mig, även ekonomin. Men jag hoppas det blir bra på sikt.

Jag har nämligen blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, med 6 månaders uppsägningstid som tur är.

Skälet är att firman jag jobbar på har blivit uppköpt av ett större bolag, som kommer centrera den avdelning jag jobbar på (ekonomi) till huvudkontoret i Norrland i höst. På grund av detta finns inget jobb kvar för mig efter 1 oktober, så jag blir då arbetsbefriad till årsskiftet (med full lön etc).

Detta kom alltså mitt uppe i allting med alla utgifter, F-kassan och toalettrenoveringen, så ni förstår säkert att det har varit lite mycket på sistone.

Men som tur är har jag fått bra hjälp av facket och TRR, så i oktober kommer jag gå en betald distanskurs för att bli certifierad i mitt område inom ekonomi.

Jag har nämligen ingen kvalificerad utbildning, utan halkade in på ett bananskal till mitt nuvarande jobb, och har mest fått intern handledning genom åren. Så det kommer göra mycket om jag får en utbildning och ett certifikat på att jag kan detta.

Detta påverkar givetvis ekonomin, eftersom jag inte vet hur hur arbetsmarknaden är efter årsskiftet. Vill inte börja söka jobb förrän jag gått en del av distanskursen och har lite grund att stå på.

Detta förändrar även min inriktning på börsen, mer om det i nästa inlägg. 

Jobbigt läge i ekonomin

Jag skrev i ett tidigare att det hände något som fick min ekonomi i total obalans och nu tänker jag skriva om det.

Tidigare i mars skrev jag om att Försäkringskassan av okänd orsak började krångla med min sjukersättning, och att de till slut valde att dra in sjukersättningen helt februari 2019.

Sedan hade de mage att kräva tillbaka sjukersättningen från 1 april 2018 – 1 februari 2019, vilket innebar en rejäl summa på över 60 000:-! 

Denna summa hade jag inte, då bufferten var helt tömd på grund av alla tidigare utgifter med bilen och tandläkaren under våren + övriga utgifter. Så vad gjorde jag då?

Jo, jag skrapade ihop det sista jag hade på alla sparkonton samt att sambon bidrog med nästan 75% av beloppet, och lyckades betala tillbaka pengarna i tid. Resultatet blev att alla sparkonton är i princip tomma och jag måste börja om allt buffertsparande igen. Dock hade jag lagt undan pengar för sista avbetalningarna på tandläkaren och bilreparationen, men inte mer.

I ett kommande inlägg kommer jag berätta om hur vi ska lösa detta, för både sambon och jag behöver få tillbaka våra buffertar snarast möjligt.